När jag var liten var jag väldigt förtjust i en barnpocket som hette "Pojken som inte ville gå till skolan". Inatt kändes det nästan lite som att mitt liv helt plötsligt förvandlades till denna saga.

Jag vaknade upp klockan 03:20 av att den katt, låt oss kalla denne Busan, tjöt något förvärligt. I mitt nyvakna tillstånd förstod jag inte riktigt vad som hände. Tjöt hon för att det var fara i huset? Brann det någonstanns? Trots detta försökte jag ignorera dessa grymt irriterande tjut.

Efter ca tio minuter börjar det rassla och tjutet från katten delas med några enstaka pip. Rassel, mjaaaaauuu, piiip, rassel! Vid detta tillfälle börjar jag bli riktigt förbannad och tanken slår mig att kattskrället har släpat in en fågel mitt i natten. Argt stiger jag upp ur sängen och letar hetskt efter den tjutande katten och det som katten får att pipa.

Till mina fasa upptäcker jag att katten har släpat in en liten gullig mus. Jag får panik och försöker få bort katten, men den var för snabb. Sen försöker jag få tag i musen, den var för snabb. Sen försöker jag få tag i katten när den har musen i munnen, icke. Då får jag idén att jag skall rädda musen. men hur? Jo, spindeltricket måste funka! Alltså en kopp och ett papper.

När jag kommer tillbaka med min mugg och mitt papper i högsta hugg inser jag att situationen är utom kontroll. Musens öde är redan bestämt, av katten. Den kommer inte gå att rädda. Ska jag gå och hämta hammaren och banka sönder musen själv eller ska jag överlåta jobbet till den elaka kattjäveln?

Jag går ledsamt tillbaka till min säng och somnar till ljudet av hur det lilla mushuvudet knastrar i kattens gap..

Historien om pojken som inte ville gå till skolan i kort version: katten på råttan, och råttan på repet, och repet på oxen, och oxen på vattnet, och vattnet på elden, och elden på riset, och riset på pojken och pojken gick till skolan.

Jag är skitrisig på att blogga. Jag är rätt risig rent allmänt just nu. Jag tror jag är lite allergisk mot starköl.. det känns sådär mina vänner.

Snabb update då: har haft tre stressiga veckor av praktik, är lite kär, lyckades ge blod på riktigt igår, hade överraskningsfest för R förra helgen - ramlade tre gånger på hemvägen. Nu: Iväg och försöka få i mig mina starköl och fira en gammal gammal gubbe!

Nej, detta blev varken poetiskt eller speciellt spännande/roligt. Men jag kan inte bättre helt enkelt!

När man är liten så är det helt okej att vara kär i fler än en person. Men man är mer kär i en av alla man är kär i såklart.
När man är liten och är kär i någon så pussas man inte. Man håller inte i handen. Man kramas inte. För det är läskigt och lite äckligt. Dessutom skulle kompisarna skratta åt en.
När man är liten och är kär i någon kan man vara tillsammans hur länge som helst, ända till man är 30 år eller så. För ofta glömmer man liksom bort att man blev tillsammans när man var sådär liten. Så man gör aldrig slut, egentligen.
När man är liten och är kär i någon så frågar man chans. Men det gör man aldrig öga mot öga. Man skriver antingen en lapp som lyder "får jag chans på dig? Ja, nej eller kanske" eller så ber man en kompis fråga åt en. För man behöver egentligen aldrig prata med den man är kär i när man är liten.
När man är liten och kär i någon så umgås man egentligen aldrig. Eller jo, man kan leka på rasten. Eller kanske någon gång efter skolan eller på helgen. Men då måste kompisar vara med eller så är föräldrarna vänner och då kan man bli illa tvungen att umgås efter skolan ibland. Men allt är frid och fröjd så länge man inte är själva. Att vara själv med den man är kär i är jättepinsamt nämligen.
När man är liten och kär skriver man namnet på den man är kär i lite överallt. I boken, på teckningar ibland tom på väggen i sitt rum. Fast bara när ingen ser. Skulle någon se.. förneka, förneka, förneka!

Att vara liten och kär är kanske inte så okomplicerat egentligen. Nej, det är nog alltid lite komplicerat att vara kär om man tänker efter.

Ni får ursäkta min frånvaro men är så innerligt trött. Om jag ska vara såhär trött varje dag under mitt liv som arbetande måste jag nog byta yrke illa kvickt. Undrar hur trötta skolbarnen är när dom kommer hem?
Varför dregglar man asmycket när man somnar i soffan under dagen men inte när man sover i sängen under natten? Vad kallas elefantens fot?

Ett tips till er uttråkade människor där ute: Flashback sexforum. Bilder, historier m.m. som får tårar att spruta och hakor att falla. Det har gjort vår kväll spetsat med twistad kladdkaka.

Dricker rödvin och gråter i min ensamhet en fredagkväll, är det normalt eller? Vafan liksom.. En kram från vem som helst just nu skulle få mig att må bättre..

Jag gör minst ett fel om dagen numera, fel som bara jag kan göra. utifrån detta vill jag bara uppmärksamma er alla om att aldrig glömma plånboken hemma, inte under några omständigheter. För vet ni vad? Man blir handikappad av att göra sådant och det orsakar enorma problem.

Ojoj, tiden bara flyger iväg.. sådant har jag inte tid med! Efter att ha gått på seminarium som slutade med en liten catfight har jag fixat lite med skolarbeten. Mitt i allt kom jag på att jag skulle kolla upp lite info om p-piller. Efter det spårade mitt internetanvändande iväg.. det ena ledde till det andra. P-piller -> sexforum -> sexsidor -> visning av sexställningar (ca 100 min sexsurfande). Vet ni hur många avancerade sexställnigar det finns där ute? Vissa ser grymt avancerade ut iaf, andra lite farliga. Jag skulle vilja anlita någon att testa alla dom där sexställningarna för att sedan ge betyg där framförallt tillfredsställelse och svårghetsgrad beskrivs.



Tjena liksom? Nackspärr? Ont i ryggen? Obalans? Böjer man bananen? Någon som vet?



Hur stark måste man vara? Tänk om han tappar greppet? Hur lång tid tar det innan allt blod hamnat i huvudet? Njutning eller bara ren koncentration?

Vill du bli anliten för att utföra några ställningar? Du får hitta sexpartner själv, jag rekommenderar en stark och vig person. Hör av dig/er!